Cancerpatienter har rapporterat att de får hjälp av homeopati i sin sjukdom. Vi beslöt att ta reda på fördelarna med homeopati och i synnerhet letar vi efter vetenskapliga bevis för hur homeopati fungerar.
Den kända och respekterade finska homeopaten Jouni Jämsä (http://www.jounijamsa.fi/ ) hjälper oss med denna utredning. Vi pratade med honom om homeopati i allmänhet och han erbjuder sitt kunnande för våra läsare i ett steg för steg växande informationspaket om homeopati. I den första delen får vi vara med om en allmän diskussion om modern homeopati, den vetenskapliga forskningen i homeopati presenteras och i det fortsatta får vi mera vetenskapliga bevis.
Homeopati är traditionell medicinsk behandling
”Jouni, vad trevligt att du gick med på en diskussion om homeopati. Vad är homeopati?”
Homeopati är den näst mest utnyttjade behandlingsformen i världen. I Centraleuropa är homeopati till och med en del av utbildningen för läkare och Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att den får mera synlighet i sina medlemsländer. Det är ganska vanligt i Centraleuropa att läkare också använder homeopati i sitt arbete.
Homeopati är en traditionell behandling precis som akupunktur och baseras på lång erfarenhet i praktiken. Homeopatiska behandlingar har ofta jämförts eller likställts onödigt med läkemedelsbehandlingar eller forskning av patentmedicin i skolmedicin. Homeopatiska behandlingar botar inte på samma sätt som vanlig medicin utan aktiverar kroppen för att läka sig själv.
Homeopatiska behandlingar strävar inte efter att vara ett alternativ till den västerländska medicinen, men de lämpar sig för behandling av alla sjukdomar. En öppen diskussion om fördelarna med olika homeopatiska behandlingar förhindras för närvarande i Finland.
”Hur fungerar homeopati?”
Homeopati botar faktiskt inte direkt utan aktiverar snarare våra kroppar att försvara sig mot sjukdomen. Homeopati anses ha grundats av en läkare, kemisten Samuel Hahnemann, som upptäckte för mer än 200 år sedan att gradvis utspädda ämnen efter skakning kan bota sjukdomar. Similia similibus/Samma botar den samma, dvs. en utspädd sjukdomsalstrare (patogen) botar sjukdomen.
Korrekt utförd skakning av ett ämne/modersubstans resulterar i ett läkemedel som är skyddat i EU genom ett direktiv [8]. Varje växt, mineral eller till och med mögel, får en annan typ av medicinsk frekvens när det späds kraftigt ut i rätt proportion med vatten, dvs de blir förstärkta.
Med lång erfarenhet och god dokumentation har det visat sig att detta resulterar i homeopatiska preparat som botar sjukdomar. Verkningsmekanismen är delvis oklar. Det rör sig förmodligen om en högre vetenskap.
”Påminner inte detta om vaccination?”
Du har helt rätt, särskilt nosodi-homeopati (homeopatisk medicin som produceras av själva sjukdomsalstraren) är en form av vaccination där patogenen ges till patienten som mycket utspädd och det framkallar en försvarsmekanism hos patienten. Ett sjukdomstillstånd är alltid en cellulär händelse, och ett homeopatiskt medel är i en sådan form att patientens kropp aktiveras för att bygga upp ett försvar mot sjukdomen eller det försöker normalisera situationen.
Homeopati kan inte jämföras i sin effekt med sedvanliga läkemedelsbehandlingar eller ens studeras på samma sätt. Detta ger dem som kritiserar homeopati huvudvärk och det blir förmodligen också en god anledning att bedöma homeopati som humbug. Man kan jämföra skillnaden mellan homeopati och andra läkemedel med undersökning av musik. Man hittar ingen musik på CD-skivan med ett mikroskop. Musik skall undersökas med rätta verktyg.
Granskning av kraftigt utspädda homeopatiska preparat
”Kan vi titta lite på dessa homeopatiska medel. Jag har förstått att vissa homeopatiska preparat är mycket kraftigt utspädda. Hur kan de fungera?”
Jag presenterar nu för dig studier som med olika typer av teknik har visat att ett kraftigt utspätt homeopatiskt preparat innehåller ett ”ämne”. Således består ett homeopatiskt medel inte bara av tomhet eller är bara rent vatten.
Homeopati kan delas in på många sätt, till exempel som enskilda preparat, kombinationer, och de kan ha låg eller hög styrka (potensering). Ett enskilt preparat är ett homeopatiskt läkemedel som, när det potentieras (skakas i utspädd form), endast innehåller en aktiv substans. Som namnet antyder innehåller kombinationsprodukter flera substanser.
Låga styrkor avser produkter under eller över C12, enligt Avogadros standardvärde. Enligt Avogadros standard är den aktiva substansen inte längre aktiv vid utspädning över en viss mängd (C12-styrka).
Många kritiker av homeopati ser detta som ett starkt bevis på att homeopati inte kan fungera eftersom den ”inte innehåller något”.
Enligt resultaten från forskarna vid Szeged universitetet kan följande anges om preparat med låg styrka: Eventuellt förekommer samma mängd av aktiv växtsubstans i jämförelse med själva preparatet från växten, men med en mindre mängd av den verkliga växten. Syftet med deras studie var att jämföra ett homeopatiskt preparat med ett så kallat allopatiskt (skolmedicinskt) örtpreparat.
Den homeopatiska substansen (kombinationsprodukt) som de studerade innehöll en liten mängd av stamlösningen, såväl som potentierade substanser, och örtpreparatet användes enbart som kontroll. Den genomsnittliga dagliga dosen av agnucaston från Agnucaston produkten (växtbaserade produkter) och Mastodynon (samma produkt i homeopatisk form) var 100,82 μg för Agnucaston och 25,19 μg för den homeopatiska. Vid undersökning med HPLC-DAD (högpresterande vätskekromatografi) gav båda preparaten fortfarande mycket liknande kromatografiska fingeravtryck.
Som också angavs i en studie kan homeopatiska läkemedel inte betraktas som en enda grupp, för när man studerar homeopatiska läkemedel är det bra att förstå att ett homeopatiskt preparat kan vara mycket varierande beroende på tillverkaren och syftet med preparatet. Att dra gränser mellan ett örtpreparat och en homeopatisk medicin kan vara svårt för preparat med låg styrka. I homeopati spelar preparatets användningssätt en betydande roll när man bestämmer om den skall innehålla en stamlösning, om den skall vara av låg styrka eller är det fråga om en kraftig lösning [13, 16, 9, 6, 19, 20, 24, 2].
För låga effekter har DEM-metoden använts som testmetod, dvs. droppavdunstning, HPLC-DAD [13], dielektrisk dispersion [24], termoluminescens [2], protonkärnmagnetisk resonansspektroskopi [1, 21, 25] och ultraviolett ljusspektroskopi [9, 6, 20].
Höga potenser väcker passioner hos dem som motsätter sig homeopati. Den största tvistefrågan har varit om det finns en aktiv substans med eller inte? Om endast kemisk mätning används som testmetod finns det bara ett svar: nej det finns inte. Men om vi går vidare till känsligare metoder, har man också upptäckt aktivitet i homeopatiska medel med hög styrka (stor utspädning).
Listat efter mätmetoden:
Ultraviolett ljusspektroskopi (UV) [4,6, 7, 20, 9, 21]
Termisk luminescens [2,3]
Fördröjd luminescens [22]
Proton kärnmagnetisk resonansspektroskopi NMR [1, 21, 15]
Överför elektrodmikroskopi (TEM) [5]
Atomemissionspektroskopi av plasma (ICP-AES) [5].
Droppförångningsmetod DEM [11, 12]
När du använder ett solvokromt färgämne [14, 17]
Infraröd spektroskopi [18, 21]
Slutresultaten kan tolkas på samma sätt i experiment med olika forskningsmetoder: högpotentierade homeopatiska preparat innehåller således en aktiv substans.
Jean-Louis Demangeat (fd chef för kärnmedicin vid Haguenau Central Hospital och tidigare föreläsare i biofysik vid medicinska fakulteten i Strasbourg) har sagt att kritiken av homeopati baseras på den teoretiska frånvaron av utgångsmaterial vid ultramolekylära utspädningar över 12 CH (Avogadro-gränsen). Flera studier visar att material överraskande kan mätas vid höga utspädningar och är tom. stabila i sin ursprungliga form i utspädningar över 12 CH. [10]
Det motsatta sättet att se på saken gav också resultat. I den analyserades 6 ursprungligen oidentifierade homeopatiska läkemedel med fördröjd luminescens-teknik. Syftet var att ta reda på kvaliteten hos homeopatiska preparat. I analysen hittade man Argentum nitricum i preparatet, av vilket fabriken hade skickat olika styrkor (låg till hög) för analys. Läkemedelsföretaget bekräftade resultatet av studien [22]. Det är också möjligt att genom forskning kontrollera om produkterna innehåller ett homeopatiskt ämne, om de är likadana eller om de är olika.
“Ganska spännande! Är det nu säkert att en homeopatisk produkt fungerar? ”
Det bästa sättet att mäta innehållet i homeopatiska läkemedel är fortfarande en öppen fråga, liksom hur en homeopatisk medicin fungerar. Men forskare vid University of Bern och Florida uppger att placebo kan uteslutas från studier, liksom kiseldioxidförorening.
UV-transmissionsvärdena mellan de homeopatiska preparaten hade en signifikant större variation jämfört med kontrollerna. Därför sammanfattar de experimentella bevisen att ett mycket utspätt homeopatiskt preparat utspätt över Avogadrogränsen bevarar sina egna specifika fysikaliska och kemiska egenskaper, som skiljer sig från det enbart skakade lösningsmedlet utan preparatet. Den exakta naturen hos dessa egenskaper är ännu inte kända; vår nuvarande arbetshypotes är en ökning av lösningsmedelsmolekylär dynamik för homeopatiska preparat, säger forskarna [20].
I samband med forskning av vissa homeopatiska läkemedel har misstankar uttryckts för kontaminering av forskningsprovet, t.ex. från partiklar som lossnar från flaskorna. I nyligen genomförda studier ha detta uteslutits som en faktor. Detta stöds av flera studier som finns i bilagorna [4, 9, 15, 20]. Det vill säga varken placebo eller kontaminering stör studierna.
Den gemensamma europeiska forskargruppen drar slutsatsen: Det finns tydliga bevis på att homeopatiska preparat inte skall betraktas som enbart rent vatten, såsom man allmänt antar. Snarare verkar det som att alla utspädningar ger en specifik materialkonfiguration som bestäms av den potentiella substansen [15].
Institute of Chemical Engineering, Indian Institute of Technology, Bombay hävdar: Homeopati är kontroversiellt eftersom homeopatiska läkemedel av hög styrka såsom 30c och 200c uppvisar enorma utspädningsfaktorer många gånger större än Avogadros tal. Teoretiskt sett borde det inte finnas några mätbara rester av utgångsmaterialet. Med hjälp av modern teknik (TEM, SAED och ICP-AES) har vi visat närvaron av utgångsmaterialet i form av nanopartiklar och deras aggregat även vid mycket höga utspädningar. Den bekräftade förekomsten av nanopartiklar utmanar tankarna om utspädningens roll i homeopatiska läkemedel. Med hjälp av metallbaserade läkemedel från pålitliga tillverkare har vi för första gången visat närvaron av fysiskt material genom induktionskopplad atomemissionsspektroskopi (ICP-AES) genom överföringselektronmikroskopi (TEM), elektrondiffraktion och kemisk analys. Anhopningen av elementära metalliska nanopartiklar syns vid dessa extrema utspädningar [5].
Spektroskopi med ultraviolett ljus undersökte homeopatiska pärlor som antingen var av höga eller ultrahöga styrkor, dvs starkt utspädda. Syftet med denna studie var att bestämma om det homeopatiska medlet gjort av pärlor är proportionellt mot tidigare forskningsresultat erhållna från flytande preparat. Pärlorna som användes i studien blöttes och den resulterande lösningen jämfördes med en kontrolllösning.
Forskare vid Institute of Complementary Medicine, University of Bern, rapporterar att utöver skillnaderna mellan kontrollprodukten som framställts vid definierade utspädningsnivåer och homeopatiska kulor, har signifikanta skillnader i 30c, 200c och 200CF observerats i styrkor även vid dessa höga utspädningar. Detta överensstämmer med Reys studie, som kunde separera litiumklorid 15c och natriumklorid 15c med termoluminescensmetoden. Acon. en lösning av napellus, svavel och Apis mellifica framställd av mycket utspädda pärlor hade en signifikant annan UV-absorbans än den som framställdes från kontrollpärlor. Denna studie har kompletterat resultaten från höga vätskeutspädningar av kulor och antyder att egenskaperna hos höga vätskeutspädningar kan bevaras och detekteras i upplösta kulor [4].
Enligt forskarna stöder detta tidigare studier där ett homeopatiskt ämne har hittats i mycket potentierade preparat, och dessutom kunde denna studie upptäcka skillnader mellan olika homeopatiska preparat, samt mellan deras olika utspädningsgrader. Alla beredningar späddes ut mot det sk Avogadros nummer, dvs enligt nuvarande kunskap, bör de inte längre innehålla något aktivt ämne.
Forskare vid universiteten i Pennsylvania och Arizona säger att ett viktigt hinder för en seriös acceptans av homeopati är den antagna ”otroligheten” av den biologiska aktiviteten hos homeopatiska läkemedel när utgångsmaterialet späds ut över antalet Avogadromolekyler. Ett sådant argument baseras till stor del på antagandena om elementär kemi (och biokemi) där materialets sammansättning av lösningen (utspädningsfaktorer och ligand-receptorinteraktioner) är väsentlig.
Preliminära data erhållna med användning av Raman och ultraviolett-synlig (UV-VIS) spektroskopi beskriver förmågan att skilja mellan två olika homeopatiska läkemedel (Nux vomica och Natrum muriaticum) och att skilja styrkorna 6c, 12c och 30c inom ett givet läkemedel. Materialvetenskapliga begrepp och experimentella verktyg ger en ny metod för modern vetenskap med avsikt att göra betydande framsteg i grundforskningen av homeopatiska läkemedel [7].
Det vill säga, inte bara fanns det mycket utspädda ingredienser i homeopatiska preparat utan de kunde också skiljas från varandra, liksom deras olika utspädningsgrader.
”Det här var en överraskning för mig att homeopatiska preparat testas så här noga. Berätta mera!”
Universitetet i Bern, Hiscia Institute Switzerland har studerat detta ytterligare. Homeopatiska preparat används i komplementär medicin över hela världen, men homeopati har varit och fortsätter att vara föremål för intensiv debatt baserat på tidigare övertygelser om förekomsten av den aktiva substansen. Även om det verkar finnas goda prekliniska och kliniska bevis för effekterna av homeopatiska preparat, är det underliggande sättet fortfarande oklart. Syftet med forskningen är att belysa de fysikaliska egenskaperna hos homeopatiska preparat, vilket potentiellt kan öka den vetenskapliga övertygelsen av preparaten.
Tidigare studier har gett omfattande förberedande mätningar för reproducerbarheten av effekten av instrumentparametrar, såsom lampbyte våglängd från synlig (VIS) till ultraviolett lampa och skanningshastighet, styrning av instrument, uppvärmningstid, antal repetitioner och rengöringstid. Före mätningarna avslutades baslinjekalibreringen med en kyvett fylld med 18 MΩ vatten. Ljusöverföring mättes mellan 190 och 1100 nm. Varje mätning upprepades fyra gånger med det första testet innehållande fem 18 M vattenprover före de faktiska proverna. Enheten startades 10 timmar före de faktiska mätningarna för att uppnå effektiv uppvärmning. Rumstemperatur och luftfuktighet hölls konstant.
Tidigare publikationer från andra forskningsgrupper antydde förekomsten av föroreningar under potentieringsprocessen. Tidigare studier har visat att ett homeopatiskt preparat kan framställas med minimala oorganiska föroreningar, och att skillnaderna mellan det homeopatiska preparatet och kontrollen inte beror på föroreningar.
Sammantaget visade homeopatiska preparat och kontroller jämförbara skillnader i de tre studierna, vilket är en indikation på de specifika egenskaperna hos homeopatiska preparat. Skillnader kan påvisas vid undersökning under UV-ljus, mellan homeopatiska preparat och ett kontrollpreparat, och de fysikaliska egenskaperna hos homeopatiska preparat kunde förstås bättre [9].
DiagnOx Laboratory, Cherwell Innovation Center, Upper Heyford, Oxon, Storbritannien har skrivit att en systematisk strategi för att utforma ett enkelt kemiskt system för att studera kvaliteten på homeopatiska läkemedel har lett till utvecklingen av ett experimentprotokoll där solvokromatiska färgämnen används som en molekylindikator för seriellt utspädda och skakade lösningar. Elektronspektroskopi har använts för att övervaka förändringar i absorbansen hos denna klass färgämnen i det synliga spektrumet i närvaro av homeopatiska styrkor.
Beviset visas med sex olika solvokromatiska färgämnen i tre olika lösningsmedelssystem. I båda fallen producerade homeopatiska styrkor permanenta och repetitiva förändringar i färgspektrumet [14].
”Vi tackar Jouni för att han förklarade begreppet homeopati och för den fascinerande dykningen in i den vetenskapliga forskningen med utspädda homeopatiska preparat. Serien om homeopati fortsätter i nästa artikel.”
Referenser
1 Nanosized solvent superstructures in ultramolecular aqueous dilutions: twenty years’ research using water proton NMR relaxation. Homeopathy 102 (2): 87-105, 2013 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1475491613000027
2 Thermoluminescence in ultra-high dilution research. J Altern Complement Med. 12(5):437-443, 2006 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16813507
3 Thermoluminescence of ultra-high dilutions of lithium chloride and sodium chloride. Physica A: Statistical Mechanics and its Applications 323: 67-74, 2003 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378437103000475?via%3Dihub
4 Comparison of homeopathic globules prepared from high and ultra-high dilutions of various starting materials by ultraviolet light spectroscopy. Complementary Therapies in Medicine 24: 111-117, 2016 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0965229915300388
5 Extreme homeopathic dilutions retain starting materials: A nanoparticulate perspective. Homeopathy 99(4):231-242, 2010 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20970092
6 Absorption Spectra of Electronic-Homoeopathic Copies of Homoeopathic Nosodes and Placebo Have Essential Differences. Forsch Komplementärmed 13:294-297, 2006 https://www.karger.com/Article/Abstract/95931
7 The defining role of structure (including epitaxy) in the plausibility of homeopathy. Homeopathy
96 (3): 175-182, 2007 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1475491607000628
8 Homeopaattiset ja antroposofiset valmisteet. Fimea, 2001 https://www.fimea.fi/myyntiluvat/kasvirohdoslaakkeet_ja_homeopaattiset_valmisteet/homeopaattiset_ja_antroposofiset_valmisteet
9 Differences in Median Ultraviolet Light Transmissions of Serial Homeopathic Dilutions of Copper Sulfate, Hypericum perforatum, and Sulfur. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine Volume 2013, Article ID 370609, 11 pages https://www.hindawi.com/journals/ecam/2013/370609/
10 Les hautes dilutions homéopathiques vues par la physique : arguments en faveur d’une nanomédecine. La Revue d’Homéopathie 11 (1): 2-12, 2020 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1878973019301963
11 Impact of succussion on pharmaceutical preparations analyzed by means of patterns from evaporated droplets. Nature Scientific Reports 10:570, 2020 https://www.nature.com/articles/s41598-019-57009-%20%202?fbclid=IwAR0gep_E4CPVMQN5bX4YxSr86RJErSn1fY__lwkpI7jrNFPAWkg04_7zuco
12 Polycrystalline structures formed in evaporating droplets as a parameter to test the action of Zincum metallicum 30c in a wheat seed model. Homeopathy 105 (2): 173-179, 2016 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1475491615000806?via%3Dihub
13 Low Potency Homeopathic Remedies and Allopathic Herbal Medicines: Is There an Overlap? PLoS One. 8(9): e74181, 2013 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3760822/
14 Solvatochromic dyes detect the presence of homeopathic potencies. Homeopathy 105 (1): 55-65, 2016 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1475491615000624
15 Nuclear Magnetic Resonance characterization of traditional homeopathically manufactured copper (Cuprum metallicum) and plant (Gelsemium sempervirens) medicines and controls. Homeopathy 106(04): 223-239, 2017 https://www.thieme-connect.de/products/ejournals/abstract/10.1016/j.homp.2017.08.001
16 A review of the use and role of low potencies in homeopathy. Complementary Therapies in Medicine 13 (4): 291-296, 2005 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0965229905001159?via%3Dihub
17 Interaction of homeopathic potencies with the water soluble solvatochromic dye bis-dimethylaminofuchsone. Part 1: pH studies. Homeopathy 106(1):37-46, 2017 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28325223
18 Variation in Fourier transform infrared spectra of some homeopathic potencies and their diluent media. J Altern Complement Med 11(5):807-812, 2005 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16296914
19 Effects of Exposure to Physical Factors on Homeopathic Preparations as Determined by Ultraviolet Light Spectroscopy. ScientificWorldJournal 10: 49–61, 2010 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5763671/
20 Homeopathic Preparations of Quartz, Sulfur and Copper Sulfate Assessed by UV-Spectroscopy. Evid Based Complement Alternat Med 2011: 692798, 2011 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3137246/
21 Investigation of therapeutically active constituents of homeopathy medicine from Justicia adhatoda L. and its clinical verification. Journal of Pharmacognosy and Phytochemistry 8(3): 3790-3796, 2019 http://www.phytojournal.com/archives/2019/vol8issue3/PartBD/8-3-448-859.pdf
22 Identification of Unknown Homeopathic Remedies by Delayed Luminescence. Cell Biochemistry and Biophysics 68: 321–334, 2014 https://link.springer.com/article/10.1007/s12013-013-9712-7
24 Dielectric dispersion studies of some potentised homeopathic medicines reveal structured vehicle. Homeopathy 102(4):262-267, 2013 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24050772
25 A nuclear magnetic resonance spectroscopy comparison of 3C trituration derived and 4C trituration derived remedies. Homeopathy 97(04): 196-201, 2008 https://www.thieme-connect.com/products/ejournals/abstract/10.1016/j.homp.2008.08.008
11,362 visningar
