Det är bekant för oss alla att musik känns bra [1, 2, 3]. Musik har varit en integrerad del av vår nöjeskultur [4]. När vi lyssnar på musik förbättras immunsystemets och nervsystemets funktion [5]. Även cancerpatienter som återhämtar sig från canceroperationer och behandlingar kan öka sitt välbefinnande med musikens hjälp när detta integreras med den konventionella vården. Vad vet vi om användningen av musik för behandling av allvarliga sjukdomar?
Motståndskraften ökar
Att lyssna på musik eller att skapa egen musik förbättrar motsåndskraften genom att öka produktionen av cytokiner (interleukin 6), antikroppar (immunoglobulin A) och naturliga mördarceller. Istället orsakar stress och åldrande en försvagning av immunsystemet [2].
I ett experiment visade det sig att antikroppsnivån i saliven hos försökspersoner hade mer än fördubblats efter träning av körsång. Samma studie visade att antikropparna tre- eller fyrdubblades efter körens uppträdande. I en annan studie visade sig mängden antikroppar också öka i saliven när försökspersonerna lyssnade på avslappnande musik som de själv fått välja. Det spelade ingen roll om den avlyssnade musiken var seriös eller gladlynt – all typ av musik som man gillade framkallade positiva reaktioner i kroppen [2].
Positiva tankar och känslor
Musiken förmår förstärka våra positiva känslor på samma sätt som meditation, humor och skratt. Effekterna av åldrande och stress förmildras. Generellt sett kan positivitet, när det upplevs regelbundet, permanent förbättra vårt välbefinnande genom att inverka på nervsystemet och hormonerna.
Studier har visat att det är upplyftande att lyssna på musik och att spela ett instrument själv. Även de med cancer och de som återhämtar sig från tumöroperationer upplever enligt studier ökat välbefinnande av musiken när den ges utöver den traditionella behandlingen. I en färsk studie förbättrade musiken den fysiska och mentala hälsan hos barn med cancer [6].
Den finska homeopaten Camilla Henneken har fått uppleva många ljudbehandlingar. Det har använts vissa ljud och frekvenser för olika ändamål. Detta har gett lyckokänslor och det har varit avslappnande. Kroppsfunktionerna har normaliserats och sinnesbalansen har återställts med lämpliga sånger och ljud från instrumenten.
Camilla har uppträtt med musiker på olika hälsoevenemang. Hon nämner bland annat följande finska musiker: Maisa Tikka (https://www.facebook.com/Maisa-Tikka-124071494461647/ ) och Suvituuli (https://naiseudenvoima.com/blogit/suvituuli/ ).
Camilla kan berätta om en intressant upplevelse inom musikterapin. Under en terapisession minns hon hur något öppnade sig i halsen. Det var rent av en fysisk upplevelse. Hennes röst öppnade sig på ett speciellt sätt så att hon kunde sjunga höga toner. Något som hon inte hade kunnat tidigare. Röstöppningen förknippades med tidigare traumatiska upplevelser under barndomen, som fortfarande påverkade under vuxenlivet. Detta fenomen har studerats till en viss grad [7].
Att sjunga och spela gör Camilla glad och det fungerar som medicin. Att skapa musik stärker, läker och lindrar spänningstillstånd i nervsystemet.
Koncentrationsförmågan förbättras
En välkänd men relativt få gånger utredd fråga vid behandling av cancer är en god förmåga att koncentrera sig. Vi anser att det är ytterst viktigt att en cancerpatient fokuserar på den behandling som ges åt honom/henne och koncentrerar sig på att ta hålla reda på sin egen sjukdom efter bästa förmåga. Musik förbättrar koncentrationsförmågan. Ett lyckligt sinnelag gör att distraherande ljud och tankar lättare kan uteslutas. Att lyssna på favoritmusik hela dagen via hörlurar får dig att glömma utmaningarna som vardagen och sjukdomen ställer dig inför [2].
Enligt forskningen gör sådan musik som upplevs som avslappnande oss öppna för positiva saker, tankarna riktas mot den ljusare framtiden och man får hopp mitt i det allvarliga sjukdomstillståndet.
Källor:
[1] Melissa Weinberg, Dawn Joseph. If you’re happy and you know it: Music engagement and subjective wellbeing. Psychology of Music 45 (2), 2016 https://www.researchgate.net/publication/305746447_If_youre_happy_and_you_know_it_Music_engagement_and_subjective_wellbeing
[2] Ukkola-Vuoti Liisa. Musikaaliset geenit. Kustantamo S&S, Helsinki, 2017
[3] John Sloboda. Music Structure and Emotional Response: Some Empirical Findings. Psychology of Music 19(2):110-120, 1991 https://www.researchgate.net/publication/209436058_Music_Structure_and_Emotional_Response_Some_Empirical_Findings
[4] Valorie Salimpoor, David Zald, Robert Zatorre et al (5 authors). Predictions and the brain: How musical sounds become rewarding. Trends in Cognitive Sciences 19 (2) 2014 https://www.researchgate.net/publication/269723772_Predictions_and_the_brain_How_musical_sounds_become_rewarding
[5] Daisy Fancourt, Adam Ockelford, Abi Abebech Belai. The Psychoneuroimmunological Effects of Music: A Systematic Review and A New Model. Brain Behavior and Immunity 36, 2013 https://www.researchgate.net/publication/258042912_The_Psychoneuroimmunological_Effects_of_Music_A_Systematic_Review_and_A_New_Model
[6] Maria Facchini, Chiara Ruini. The role of music therapy in the treatment of children with cancer: A systematic review of literature. Complementary Therapies in Clinical Practice 42:101289, 2021 https://www.researchgate.net/publication/347976986_The_role_of_music_therapy_in_the_treatment_of_children_with_cancer_A_systematic_review_of_literature
[7] Susanne Metzner. Music Therapy and Social Trauma. In book: Social Trauma – An Interdisciplinary Textbook, 2021 https://www.researchgate.net/publication/347113615_Music_Therapy_and_Social_Trauma
8,839 visningar
