Nobelpriset i fysiologi och medicin, som delas ut årligen, är ett högt respekterat vetenskapligt pris. Under många år har priset delats ut till cancerforskare.
År 2019 delades priset ut till den brittiska molekylärbiologen Peter J. Ratcliffe och de amerikanska läkarna Gregg L. Semenza och William Kaelin för deras undersökningar av cellulär syresättning. Förmågan hos cancerceller att anpassa sig till förändringar i syrekoncentrationen är allmänt känd. Många cancerformer trivs i låga syrehalter. Nobelprisupptäckten har lett till en bättre förståelse för hur celler reagerar på syrebrist och därmed har vi sett utveckling av nya läkemedel och terapier för att bekämpa cancer.
År 2018 gick utmärkelsen också till cancerforskare. Den amerikanska professorn James P. Allison och japanska Tasuku Honjo delade ut priset för sina resultat om vikten av cancer och immunoterapi. Immunsystemets funktion är avgörande för cancerpatienten och alla de sätt som detta system kan förbättras är till fördel för patienten. Allison utvecklade en antikropp mot immunförsvarets viktiga försvarsceller, som blockerade de hämmande effekterna av vissa proteiner och därmed fick man försvarscellerna att kraftigt attackera cancercellerna. Traditionellt har cancer behandlats med kirurgi, strålning och läkemedel. Tack vare till exempel Allison och Honjo, har immunoterapi lagts till som en vårdform under de senaste åren. Denna terapi används redan, men den är väldigt dyr.
2008 tilldelades den tyska virusforskaren Harald zur Hausen Nobelpriset i medicin för att han upptäckte det cancerframkallande papillomaviruset. 1989 fick de amerikanska läkarna John Michael Bishop och Harold E. Varmus pris för forskning om cancerframkallande retrovirus. Tumörproducerande virus och hormonterapi för prostatacancer var värda Nobelpriset 1966. Priset gick till amerikanska forskare Charles Brenton Huggins och Peyton Rous.
