Det psykiska välbefinnandet är mycket viktigt när det gäller att bekämpa cancer. Om du är deprimerad och/eller stressad blir cellens syresättning bristfällig och chanserna att tillfriskna minskar. Därför kan det vara värt att satsa stort och själviskt på det egna psykiska välbefinnandet, att sträva efter frid i själen och att – trots allt – försöka känna sig tillfreds med livet.
https://www.canceractive.com/category/stress-management-aids-cancer-survival
Det finns ingen grund för att hävda att ett psykologiskt trauma skulle kunna vara den enda orsaken till cancer, skriver David Servan–Schreiber i sin bok ”Anticancer: ett nytt sätt att leva”. Men psykologiska tillstånd kan på ett ”genomgripande sätt påverka jorden där fröet utvecklas”, säger han. Liksom kost, motion och kvaliteten på luften och vattnet.
Många cancerpatienter kan minnas en särskilt stressig period, en förlust eller en traumatisk upplevelse under månaderna eller åren innan cancerdiagnosen. Servan-Schreiber säger att det oftast handlar om motgångar som ger upphov till starka känslor av vanmakt och total hjälplöshet. Servan-Schreiber hänvisar till en artikel från 2006 i Nature Reviews Cancer där det konstateras att sådana känslotillstånd kan ge en cancersjukdom möjlighet att utvecklas snabbare.
Men de faktorer som bidrar till att cancer utvecklas är så många och så olika att ingen någonsin ska behöva anklaga sig själv för att ha insjuknat. Däremot kan de som fått en cancerdiagnos lära sig att leva annorlunda och därigenom bidra till sin egen återhämtning.
Att det inte är bra att gå omkring med undertryckta känslor torde forskarna vara överens om idag.
Finns det då en personlighet som kan anses vara särskilt cancerbenägen?
Det har forskats en del kring detta. I en studie där man jämförde hjärtpatienter med cancerpatienter visade det sig att cancerpatienterna hade en tendens att förringa upplevt obehag, försköna situationer, ha familjehemligheter (så kallade typ C-personligheter), medan hjärtpatienterna var duktiga, otåliga, aggressiva presterare (så kallade typ A-personligheter).
Servan–Schreiber konstaterar att teorin om en C-personlighet är tilltalande men att den saknar vetenskaplig stringens. Orsaken till att han i sin bok presenterar teorin är att den pekar på en annan faktor i utvecklingen av cancer, nämligen just den ovan nämnda känslan av vanmakt, idag föremål för ett stort antal vetenskapliga studier.
Om då känslan av vanmakt och förtvivlan kan främja cancertillväxt, kan då frid och harmoni bromsa den? Ja, det finns några fall som tyder på att meditation, yoga and andningsövningar har en positiv inverkan. David Servan-Schreiber ser allt fler otvetydiga bevis på detta, även om strikt vetenskapliga studier saknas.
Det är dock välgörande att träffa andra i samma situation. Eller att samtala med någon som klarar av att härbärgera cancerpatienters rädsla, ensamhet och ilska, men också deras drömmar och tankar om framtiden, om döden och om hur de hanterar sin situation.
Man vet idag att känslor av vanmakt frigör hormoner som aktiverar kroppens ”nödsystem”, bland annat inflammationsprocesser, som gör det lättare för cancertumörer att växa och sprida sig. Stress förvärrar situationen.
När vi ställs inför kriser i livet drabbas vi ofta av hjälplöshet och rädsla. Om de känslorna får stanna kvar och bli varaktiga så kan de medföra fysiologiska förändringar som kan skada kroppens försvar. Då är det viktigt att regelbundet släppa på spänningarna via bl.a. psyko- och samtalsterapi, konstterapi, meditation, yoga, motion och andningsövningar.
http://www.alternativmedicin.se/index_Behandlingsformer.html
http://thepsychologyofcancer.com/
https://www.artofliving.org/fi
1,302 visningar
